Prickar av ljus i mörkret

19 januari 2020 Mikael Barani
Prickar av ljus i mörkret

Vem kan inte låta sig förundras av mörkret? Eller skrämmas av det? 

För mörkret och natten har alltid haft en lika fascinerande som just skrämmande effekt på det mänskliga sinnet. Inte undra på det eftersom det en gång i tiden var mer eller mindre lika med döden för våra förfäder. Att försvinna ut i natten, långt borta från skydd och säkerhet var att utsätta sig för helt risker som är helt oförståeliga i vår nutid.
Idag har vi nästan för mycket ljus då så kallad light-pollution gör att vi endast kan se en bråkdel av stjärnorna på himlen. I varje fall om vi vistas i och i närheten av städer.

Den som idag vågar sig ut i natten blir dock snabbt belönad med en väld som är helt unik. För i mörkret uppstår en tillvaro som känns mer vild och primal än den som är utlyst av ändlösa rader av gatlampor.

Att stå med ett teleskop från Kikkertlan på ett öppet fält, eller på en höjd, när solen har gått ned är en upplevelse som kittlar fantasin på alla plan. Inte bara faktumet att man är ute i natten, utan att man stirrar upp mot ljus som har tagit en oändlighet att nå oss på jorden.
Vem vet vilka av himlakropparna som fortfarande kvar?
Kanske är de bara ett eko av en tid och verklighet som inte längre finns och endast existerar i ett minne som färdas med ljusets hastighet.

Hur det än må vara med det så är det magiskt att få ta del av det spektakel som är vårt himlavalv, minus all light-pollution som sagt. Speciellt om man packar med lite färdkost och ser till att njuta av upplevelsen.
För all del gör detta helt själv. Kanske kommer tystnaden att ge dig möjlighet att höra en viskning från din själv.
Då får det bli en hemlighet mellan dig och stjärnorna.

 

Fler nyheter